torsdag 13 januari 2011

Hua vilken hemsk dag :(

Ja igår var det en riktig hemsk dag. Nahaniel ramlade från sin tripp trapp stol i köket där jag har klinkers till golv. Jävlar vilken smäll, blev så rädd. Han gallskrek och grät. Valencia skrek oxå. Ringde 112 men de sa att jag kunde ta mig dit själv med tanke på att han andades och kunde prata. Försökte att ringa flera bland annat pappan för att åka upp, men fick inget svar och då lägger både hemtelefon och mobil av. Hur är det möjligt att båda telefonerna lägger av vid ett sånt här tillfälle. Efter mycket om och men får jag hemtelefonen att funka och då säger Nathaniel att han inte kan se mig och har jätteont. PANIK, ringer 112 igen och de kommer på en gång. Nathaniels pappa får jag ta på och han kommer samtidigt som ambulansen. Slänger ner lite grejor och tar Valencia och vi åker upp. I ambulansen börjar Nathaniel att kräkas och sen tuppar han av flera gånger. Då bestämmer ambulansmännen att istället för barnakuten blir det stora akuten. Vi kommer in och de undersöker honom snabbt och sen kör de oss till röntgen för att kolla huvud, nacke och rygg och mage. Han klagade över smärtor i ena axeln, hals, nacke och rygg och självklart huvudet. Han fick ju en jättebula i bakhuvudet. Sen fick vi komma till barnakuten. De kom och titta till Nathaniel varje halvtimma och sen varje heltimma. De kollade hur många andetag han tog på 1 minut, puls, blodtryck, syresättning och de kollade hans ögon om han reagerade. Och de var tvungna att väcka honom varje gång för att se att han vaknade och reagerade. Han var väldigt svårväckt och sen bara tuppade/somnade han igen. Det var så läskigt att se. Han var helt väck och så annorlunda. Men ju längre kvällen gick vaknade han till mera när de väckte honom och han kunde börja dricka och äta såsmåningom, bortsett från några bakslag med kräkningar och att han bara försvann/tuppade av. Nathaniels faster kom upp med mat till mig och N vid 24-tiden. När kl var ca 01.30 fick vi åka hem. Somnade nångång efter kl 02.00 och barnen vaknade kl 05.00. Då var det bara att stiga upp fast man var så aptrött så man kunde kräkas.

Denna dag, torsdag, har bara gått åt till att överleva kändes det som. Mammma och Y kom hit och hjälpte till lite. N var här nästan hela dagen och kvällen och hjälpte till oxå. Nathaniel har varit väldigt pigg med tanke på vad som hände igår. Lite för pigg tycker jag, så vi får se hur han mår imorgon. Blir en tidig kväll för mig.

Kram!

2 kommentarer:

  1. åhh gumman! jag ringer dig imorn..du sover säkert nu...puss <3 Wennie

    SvaraRadera
  2. Ja herregud varför leva livet lugnt och stilla när man kan "lag" liv som normännen säger. Full fart spar tid som bekant. Vissa vill gå" den hårda skolan till vuxen liv" Natte är en av de. Vi mormor & morfar är ialla fall jätteglada att pyret klarade sig så bra, men morsan ha lite is i magen med en sån grabb, eller? Han kommmer att vara både gul & blå innan 18 bara så att du vet. Blev så jätteglad i dag då jag kom till er, det första Natte frågade " var är Tintin", alltså den grabben har inte fattat vad som har hänt, hans liv bara fortsätter i 180. Suss gott. mamsen

    SvaraRadera